måndag 3 oktober 2016

Värdelös bloggare

Vi är inne på den sita månaden i Turkiet nu och jag sitter här och undrar vart tiden flög iväg. Det har varit tyst på bloggen den senaste tiden av den enkla orsaken att jag ä för lat för att skriva. Jag har märkt att jag är en person som inte borde blogga eftersom jag efter en kort tid blev väldigt lat och omotiverad till att skriva.

Det märks att det närmar sig slutet på säsongen eftersom hotellpersonalen minskat drastiskt efter att alla sommarjobbare och praktikanter åkt tillbaka till sina skolor och även Nazars personal börjar minska. Från mitt team åkte en hem förra veckan och från guideteamet åker en på tisdag. Det är hemskt att ta avsked till personer man inte vet när man kommer träffa igen. Det skulle också vara så mycket lättare om det var ett stort avsked och så åkte man hem, istället för som det är nu med ett avsked nu som då.  Det får en verkligen att tänka på att snart är det man själv som står med väskan, redo att åka hem. Men det är ingen vits att gå runt och bäva inför den dagen, den kommer komma oavsett hur mycket man tänker på den så det är lika bra att inte tänka på det och göra det allra allra bästa av den sista tiden nu. Hade faktiskt en underbar vecka förra veckan när mina favoriter Robin och Sophie var och hälsa på. Vi gjorde inte så mycket speciellt, njöt mest bara av varandras sällskap. Det var första gången sen januari som vi befann oss alla tre på samma ställe så det var verkligen uppskattat att få lite tid tillsammans. I synnerhet med tanke på att efteråt drog sophie iväg till Asien på obestämd tid. Det är inte lätt när man är tre vänner som alla älskar att resa. Imorgon är vi lediga och vi som brukar vara emot att planera en massa till våra lediga dagar har planerat en dag med paddleboarding, poolhäng, shoppingtrip till närliggande staden Söke och middag på stan. Nu tar vi verkligen ut det sista av våra lediga dagar!

Det är en stor chans att bloggen kommer förbli lika tyst som innan efter det här, för som jag sa är motivationen inte den bästa och för att vara ärlig glömmer jag nu som då att jag ens har en blogg. Ett fåtal uppdateringar ska jag försöka få in här ännu, men vi får se hur det går.